Österledskolan

Österledskolan

fredag 29 augusti 2014

Expertverktyg!

Kommer du inte riktigt ihåg Upptäcktsresanden och skulle behöva lite hjälp för att utveckla din läsning, här följer Expertverktygen som vi jobbar med för skönlitterära texter:



Klara!

Nu är alla elever inlagda i systemet, välkomna in i biblioteket för att låna böcker, eller läs tidningar, eller läs fakta böcker, eller spela schack, eller få studievägledning av Torbjörn, eller prata med Linda, eller.... ja, du kan göra mycket i biblioteket. Titta in vetja'!

lördag 23 augusti 2014

Välkomna tillbaka till ett nytt läsår!

Då har biblioteket öppnat för 8:or och 9:or och så snart alla nya är inlagda i datorsystemet då är även alla sjuor välkomna! 

måndag 18 augusti 2014

Rapport för kursen

Här följer min rapport för kursen:

Projekt Utbildningsbibliotek, IKT och nya medier

Bakgrund

I skolans styrdokument står det att läsa om hur vi ska utbilda våra barn och ungdomar för att ” … finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” (Lgr 11 s. 8). Ett av de medel som står till buds och som vi är skyldiga att använda är modern teknik. I de övergripande målen står att läsa att barn och ungdomar ska utbildas så att de ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Lgr 11 s.15). Även i enskilda ämnen finns det specifika instruktioner om hur modern teknik ska integreras i undervisningen, några exempel är: Bild: ”Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang”(Lgr 11 s. 23), och samhällskunskap:
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
• Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. (Lgr 11 s. 203)
I förordet till sin bok beskriver Elza Dunkels en händelse från en av hennes föreläsningar. Hennes dotter Maya blir efter föreläsningen tilltalad av en av åhörarna. Denne säger att det måste vara jobbigt med en mamma som kan så mycket om datorer eftersom hon då inte får göra något. Dottern viskar sedan till sin mamma att det som de inte förstår är att om föräldrarna vet mycket får barnen göra vad som helst (Dunkels 2012, s.7). Berättelsen har fastnat hos mig, ju mer vi föräldrar och pedagoger vet, desto mer kan vi såklart hjälpa och stötta våra barn och elever och således lära dem att hantera det som de möter så väl på nätet som i livet.
I Unescos ramverk för lärare och lärarutbildningar trycker man på vikten av att pedagoger vidareutbildas och menar att Sverige en gång varit ledande inom medieundervisning (Carlsson 2013 s. 104) men sedan dess tappat, något som det är viktigt att vi ändrar på.
För att fånga ungdomar och stimulera deras lärande är det väsentligt att pedagoger möter dem där de själva befinner sig i sitt lärande och med de verktyg de själva använder så som film och internet, och för att kunna göra det behöver pedagogerna själva känna sig bekväma med och använda sig av dessa medier.

Målgrupp

Den skola som jag jobbar på heter Österledskolan och är en 7-9 skola i Karlskoga med ungefär 280 elever. Vi har även elever från grundsärskolan och en särskild undervisningsgrupp för elever med asperger. Biblioteket på skolan riktar sig främst till ungdomarna men även som en resurs till lärare och personal på skolan.  Bloggen som jag startat är tänkt att även den rikta sig till denna målgrupp men även i viss mån till föräldrarna.
I sin undersökning  Sverige och Internet från 2012 redovisar Olle Findahl att 90% av ungdomar i åldern 12-15 använder dagligen internet, och av deras föräldrar är det ca 60% som dagligen använder internet.  Med bakgrund av denna statistik är det ännu viktigare att skolan bidrar till förståelse och lärande om och med internet.

Emperi

Min emperi blir min egen erfarenhet av användandet av IKT-verktyget under själva projektarbetet.

Projektbeskrivning

Jag har valt att utveckla en lärblogg för skolbiblioteket på den skola där jag jobbar. Jag har länge velat testa att jobba med blogg som IKT-verktyg och fick nu tillfället att äntligen göra det. Stämmer man av mot målgruppen så ser man att 40 % av de som använder internet läser någon gång bloggar, 9 % gör det dagligen. Men av ungdomar i åldern 14-15 år läser ca 80% av flickorna bloggar någon gång, medan ca 30% av pojkarna gör det. (Findahl 2012). Blogg är ett välanvänt IKT-verktyg för bibliotek och skolor, rekommenderat av skolverket (Johansson, H. 2013). Det har även varit i bruk under många år så både elever och föräldrar har en stor chans att känna sig hemma med verktyget.
När jag planerade min blogg ville jag att den skulle ha flera syften. Dels att den skulle vara ett sätt att synliggöra mer det som sker på skolan och då främst i biblioteket, genom det som jag själv la upp på bloggen och förhoppningsvis genom det som eleverna så småningom kommer att bidra med. Dels ville jag även att bloggen skulle ha syftet att underlätta för elever, lärare och föräldrar genom att länka till användbara sidor, ge kunskap om studieteknik och informationssökning. Mitt tredje syfte var att bloggen skulle ha en läsfrämjande effekt genom boktips och diskussioner kring läsning.
Då jag inte jobbat med bloggar tidigare valde jag ett bloggverktyg, Blogger, som rekommenderades av skolan, i litteratur (Dunkels 2012, Diaz 2012) samt av kurskamrater. Det visade sig precis som sagts att det var lättarbetat och snabbt gav ett hyfsat resultat. Efter bara några timmar hade jag trots min oerfarenhet en fungerande blogg.
Utseendemässigt hittade jag ett tema som i färg och form korresponderade med skolan och för att visa att det inte bara var biblioteket som var det viktiga med bloggen valde jag att lägga in en bild på hela skolan i sidhuvudet.
Jag började med att bjuda in några kollegor för att lära mig hur den fungerade och för att få lite feed-back på innehållet.  Nästa steg var att fylla bloggen med mer innehåll. Jag hade gjort en grundstomme från början med lite länkar men behövde lägga upp inlägg. Mina inlägg riktade sig främst mot syfte tre ovan, d.v.s. läsfrämjande, med boktips, eftersom en årskurs i skolan i samma veva fick möjlighet att lyssna på författarföreläsningar av två kända ungdomsförfattare, Katarina von Bredow och Johan Unenge.
Nästa steg efter att jag testkört bloggen i ett par veckor var att göra den officiell, i och med detta tog jag ett samtal med vår rektor och diskuterade igenom vad vi behövde tänka på. Den viktigaste punkten var att eventuella kommentarer skulle godkännas först så att inte eleverna skrev nedsättande eller opassande saker om varandra eller varandras arbeten. Denna funktion var inte svårt att ställa in i programmet men jag misstänkte också att det inte skulle bli ett så stort problem då elevernas intresse för att kommentera en skolbiblioteksblogg säkerligen åtminstone till en början är sval. Jag har hittills inte fått någon kommentar, vilket är lite synd men även detta kan förändra sig över tid när bloggen blir mer etablerad på skolan. Statistiskt sett kommenterar 80 % av ungdomar i åldern 12-20 saker på internet (Findahl 2012, s.17) så det blir förmodligen mer aktivitet på bloggen framöver om eleverna finner den givande.  Bloggen rullade sedan på under resterande delen av terminen, jag la in något inlägg i veckan och även några elever la upp inlägg.

Utvärdering av projektet hittills

När jag nu i efterhand utvärderar bloggen upplever jag att den saknar visa delar. Jag måste lägga till information som knyter den närmare till skolan, information om vem jag är, information om skolan och om vårt bibliotek. Jag märker också att det har varit svårt att få elever och kollegor engagerade i att producera material som vi kan använda på bloggen, det blir huvudsakligen jag som gör inlägg. Detta tänker jag är något som förändras över tid när bloggen blivit mer etablerad och lärarna på skolan ser detta som ett sätt att nå ut med elevernas arbeten och publicera något som verkligen får en riktig avsändare, inte bara en tänkt sådan, vilket ofta är fallet i skolans värld.  Det kan även bero på att jag startade bloggen under en i skolvärlden väldigt hektisk period, april- juni, då arbetet med betyg och betygsättning är som mest hektiskt.
Den grupp elever som jag på denna korta tid faktiskt fått engagerade är skolans biblioteksråd, som lagt upp en del egna inlägg med boktips.
Arbetet med bloggen har varit roligt och inte så krävande som jag i början befarade och jag planerar att fortsätta driva den även nästa läsår. Efter det tänker jag göra ytterligare utvärderingar, både en egen reflektion och denna gång få elever och personal på skolan engagerade, för att se om bloggen uppfyller sina syften.  I dagsläget upplever jag inte att den gör det men det tror jag beror på att den varit aktiv så kort tid. Jag har inte kunnat göra någon utvärdering på skolan hos lärare och elever eftersom de nu har sommarlov och bloggen varit igång så kort tid dessförinnan.
Jag har också funderat på om bloggformen når sina tänkta användare då det i statistik visar sig att endast cirka en tredje del av pojkarna i målgruppen läser bloggar men man får ju tänka sig att detta är ett komplement till den övriga skolinformationen och inte den enda kommunikationskanalen. Vill man nå pojkarna verkar det som om man måste ha spelinspirerad information, och något sådant verktyg har jag ännu inte hittat men det vore ju önskvärt!

Undervisningssituation

En konkret undervisningssituation där bibliotekarien och lärarna på skolan skulle kunna samarbeta och använda bloggen som ett IKT-verktyg är arbetet med lässtrategier i åk 7. Syftet med undervisningen är att öka elevernas läsförståelse och läslust, vilket var två av syftena med min blogg.
I arbetet med lässtrategier utgår pedagogerna från Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse (Westlund 2009). Lärarna har utarbetat fyra olika ”Expertverktyg”, dessa står att finna på bloggen, utifrån de fyra lässtrategier som Westlund redogör för; den första, att förutspå och ställa hypoteser, den andra, att ställa frågor, den tredje, att reda ut oklarheter och den fjärde, att sammanfatta (Westlund 2009, s. 266). För att eleverna lättare ska ta till sig begreppet används termen ”Expertverktyg”, med motiveringen att om man är en expertläsare så använder man dessa lässtrategier automatiserat.  Lässtrategierna är förtydligade med stödfrågor och tips för att eleverna ska kunna använda informationen själva när modellarbetet är avslutat.
Arbetsgången är att lärarna högläser ur en bok och modellerar expertverktygen med eleverna, att tillsammans få öva på det som man sedan ska göra enskilt har visat sig vara en framgångsrik pedagogik. Metoden med strategilektioner är hämtad från Britta Stenssons bok Mellan raderna (Stensson 2006). Lärarna går igenom ett verktyg i taget och tänker högt kring det som läses. Eleverna får själva tänka och föra ner sina funderingar i läsloggar som efter avslutat lektion lämnas in till läraren för genomläsning och kommentar.  Så långt i undervisningssituationen har bibliotekarien mest varit rådgivande angående högläsningsbok och delaktig i planeringen av undervisningen. När läraren modellerat lässtrategierna med eleverna börjar sedan bibliotekariens arbete med att hjälpa eleverna att hitta sina egna böcker att läsa och använda expertverktygen på. Här tänker jag mig att bloggen kan komma in som inspiration. Bibliotekarien bokpratar för eleverna om böcker som de kan läsa och lägger även ut en del av dessa tips på bloggen för de elever som varit frånvarande eller som något att gå tillbaka till. Även expertverktygen finns att tillgå på bloggen för de elever som behöver repetera fler gånger eller om man vill använda dem när man studerar hemma. Klassen varvar sedan högläsning och modellerande med enskild läsning till dess att alla elever hunnit läsa minst en bok och högläsningsboken är utläst och alla expertverktygen väl tränade. Under tiden som eleverna läser sina böcker använder de post-it lappar och sin läslogg för att skriva ner tankar och funderingar kring sina böcker som sedan diskuteras med kamraterna i klassen (Stensson 2006, s.45)
Lärarna och eleverna ska sedan efter genomfört läsprojekt redovisa sina böcker.  De använder den fjärde lässtrategin, att sammanfatta. De elever som sedan vill, har möjlighet att lägga ut sina sammanfattningar tillsammans med en bild på den bok de har läst på bloggen.  Ett problem som jag ser här är att vår skola, Österledskolan, inte är en en-till-enskola och att tillgången till datorer och lärplattor är ganska begränsad. Eleverna blir därför tvungna att göra sina sammanfattningar med penna och papper först i sina läsloggar och sedan turas om att skriva rent dem digitalt och maila in dem till mig för publicering. Det kan bli lite tidsödande men kan även, å andra sidan ge en bättre text när den genom renskrivningen bearbetas ytterligare en gång.
Eftersom detta arbete kommer att genomföras i flera klasser samtidigt och några elever kommer att ha läst samma böcker så kan de kommentera varandras inlägg, och jämföra med sin egen erfarenhet av boken, de bidrar därigenom till den formativa bedömningen av arbetena och tränar sig på att ge och få resons, mål som finns med i Lgr 11. Det kan ju även vara en uppgift från läraren att ge positiv respons på någon annans arbete. Genom att eleverna får möjligheten att publicera sina arbeten i bloggen får de autentiska läsare utöver läraren.  Detta uppmuntrar till att arbetet blir mer genomarbetat och ger också en större arbetsglädje, då de ser att någon har nytta av och läser deras texter. Patricia Diaz redogör för detta som en av flera fördelar med att publicera sina texter på nätet (Diaz 2012, s.116 ff). Andra fördelar med webbpublicering som också Diaz tar upp är den formativa bedömningen som jag skrev om tidigare och även ökad möjlighet till ämnesövergripande arbeten. Att publicera sina texter kan upplevas som obehagligt för vissa lever till en början skriver Diaz vidare och detta är en erfarenhet som jag delar. Om man uppmuntrar eleverna att göra ett arbete som de är nöjda med och stolta över så brukar dock glädjen över att se sina arbeten publiceraed överväga nervositeten för de flesta elever. Genom att lägga ut arbetena på biblioteksbloggen får vi även den transparens vi önskar i skolan, att föräldrar och andra ska kunna se vad vi jobbar med.
Med denna undervisning kommer jag att nå alla tre syften jag hade med att starta biblioteksbloggen. Genom webbpubliceringarna av elevernas sammanfattningar synliggör vi det som sker på skolan. Syfte nummer två, att underlätta för eleverna i deras undervisningssituation bidrar vi till genom att expertverktygen läggs upp på bloggen som stöd i studieteknik. Mitt tredje syfte, att verka läsfrämjande och ge läslust når jag förhoppningsvis genom de boktips i samband med bokpraten som läggs ut på bloggen. Det mål som jag har kvar att arbeta mot är att få fler elever att läsa och kommentera varandras arbeten men även detta mål kan jag ha möjlighet att utveckla med detta arbetssätt.

Referenser

Carlsson, U. (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverksamhället: skolan och
demokratin. Göteborg: Nordicom.
Diaz, P.(2012), Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dunkels, E. (2012). Vad gör unga på nätet? Malmö: Gleerups.
Findahl, O. (2012) Svenskarna och Internet 2012. URL: https://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) Stockholm: Skolverket.
Stensson, B (2006), Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos AB.

Westlund, B. (2009), Att undervisa i läsförståelse, lässtrategier och studieteknik, 2.upplagan, Stockholm: Natur & Kultur.